Meny Stäng

Moses eller Jesus ? Lagen eller Nåden? eller båda….?

Moses lämnar över till Josua

Att följa Moses och att vara Mose lärjunge var att följa Torah och skrifterna kan vi läsa i Bibeln. I Johannes står det:

”De frågade honom: ”Vad gjorde han med dig? Hur öppnade han dina ögon?” Han svarade: ”Det har jag redan sagt er, men ni ville inte lyssna. Varför vill ni höra det igen? Kanske ni också tänker bli hans lärjungar?” Då snäste de av honom och sade: ”Du är hans lärjunge, men vi är Moses lärjungar.”
Johannes 9:26-28

Till Moses gavs budorden, Torah, Guds undervisning under tiden efter folket lämnat Egypten. I 40 år ledde Moses folket i öknen. Men Gud förbjuder Moses att komma in i det förlovade landet. 

Här ser vi en fantastiskt spegelbild och en intressant skuggbild. Moses lämnar över till Josua. Josua var en av de tolv spejare som skickades ut för att undersöka det förlovade landet 40 år tidigare. Josua och Kaleb var de enda av de tolv som såg positivt på gå in i  Guds utlovade land och det fick folket att att tappa hoppet på Gud. Avsaknaden av folkets förlitan på Gud gör att de får vandra 40 år i öknen.

Namnet ”Jesus” är en grekisk versionen av namnet ”Josua”

Josua tar alltså över efter det att Moses går bort. Det är Josua som leder folket in i det förlovade landet. Namnet Jesus är en grekisk version av namnet Josua (eller Jehoshua). Rent bildligt är det alltså Moses, Torah och ”lagen” som leder folket 40 år i öknen men det är Josua (eller Jesus) som tar folket in i det förlovade landet.

I våra liv, är Torah en guide, en undervisning men det är tron på Jesus, Josua eller Yeshua som leder oss in i himmelriket, Guds rike. I våra vandring med Gud behöver vi Guds ords vägledning, Guds undervisning (Torah)  men det är Josua, ”Jesus” som för oss sista biten in i himmelriket, Guds Rike…..

Läs mer...

Pingst – ”Shavuot” betyder Sju eller Ed i plural

Pingstdagen  – Shavuot

Pingstdagen på hebreiska heter Shavout. Shavuot är ordet Sheba i plural. Sheba betyder ”Sju”, men även ”Ed” eller ”förbund”. Shavuot i plural syftar bland annat till siffran 7 i plural, sju gånger 7 dagar, 7 veckor.

Shavuot infaller dagen efter sju gånger sju dagar efter påsk. Det vill säga, dagen efter 49 dagar efter Påsk, den 50:e dagen. Därav ordet ”Pentecost” på engelska och ”Pingst” på svenska som kommer av det grekiska ordet Πεντηκοστή (Pentēkostē) som betyder den ”femtionde”.

Ordet Sheba, kommer av rotordet Shub.  Shub betyder omvändelse på hebreiska.

Läs mer om:  Shub – Omvändelse, Att förstöra Huset

Läs mer om: ”Samband mellan omvändelse, siffran 7, en ed, Sabbat”

Sheba är ordet shub med bokstaven ”Ayin” adderat. Ordet Ayin betyder ”öga”, vilket symboliserar att se.

Läs mer om : 16. Ayin- ע – Öga – Att se, titta, förstå, veta

Sheba betyder alltså att ”se omvändelse”, vilket är syftet med en ed. En ed från Gud utlovar något i framtiden som skall eller inte skall hända. Ett förbund med Gud är ett framtida löfte, vilket vi kan se verkligt redan i nuet.

När ett ord upprepas på hebreiska innebär det en förstärkning av ordets betydelse. Ordet Shavuot är alltså Sheba i plural, vilket innebär ”omvändelsens omvändelse”, en verklig omvändelse. Pingsten handlar därmed om hjärtats omvändelse från grunden.

På pingsten faller den heliga anden över lärjungarna i Jerusalem med är även dagen då Moses anses få Torah och då han kommer ner med de 10 Guds bud från Sinais Berg.

Pingsten handlar om hur ordet och anden kan verka tillsammans.

Läs mer om: 7. Pingstdagen – ”Shavuot” (Del 1 av 2)

Läs mer om: 8. Pingstdagen – ”Shavuot” (Del 2 av 2)

Läs mer...

Jesus drev ut dem som köpte och sålde inför Påsken. Varför?

Jesus drev ut dem som köpte och sålde inför Påsken. Varför?

Jesus kastar ut handlarna på templet-platsen inför Påsken. Detta helt enligt den judiska traditionen som skedde inför ”Det Osyrade Brödets Högtid”. Högtiden pekar på vår omvändelse och frälsning genom Jesus Kristus.

Rensa från syrat bröd

Före påsken rensar man, enligt judisk tradition, hemmet från jäst bröd / syrat bröd. Detta enligt 2 Moseboken 12:15-16:

”I sju dagar skall ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen skall ni skaffa bort all surdeg ur era hus, ty var och en som äter något syrat bröd från den första till den sjunde dagen skall utstötas ur Israel. Den första dagen skall ni hålla en helig (kodesh) sammankomst, liksom också den sjunde dagen. Inget arbete får utföras under de dagarna, utom det som är nödvändigt för att alla skall få äta”
2 Moseboken 12:15-16

Dagarna före Det Osyrade Brödets Högtid var det tradition att rensa sitt hem, sitt hus, från syrat bröd. Denna tradition görs fortfarande i judiska hem. Hela huset, alla köksluckor med mera. söktes igenom. För att göra sökandet till en rolig tradition för familjen gömde någon vuxen bröd i huset som barnen kunde finna. När någon hittade en brödbit tillkallas fadern i huset som kom med en fjäder och sopade upp brödet på en träslev. Det jästa brödet virades in i en linneduk och fördes ut ur huset och brändes. 

Jäst bröd eller syrat bröd anses symboliserar synd och orättfärdighet. Genom att rensa bort det syrade (gästa) brödet symboliserar det utrensandet av synden i var och ens liv. I Kolosserbrevet står det:

”Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg. Ni är ju osyrade, för vårt påsklamm, Kristus, är slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.”
1 Kolosserbrevet 5:7-8

Före Påsken var det alltså tradition att rensa allt jäst bröd från huset. Det står skrivet att  ”Under sju dagar får ingen surdeg finnas någonstans i ditt land” (Femte Moseboken 16:4). Siffran 7(sju) kopplar samman med omvändelse.

Se tidigare avsnitt om: 1. Finns det ett samband mellan Omvändelse, Sabbat, Siffran 7, Ingå en Ed, och att Ta Gisslan?

När Jesus kommer in i Jerusalem strax före påsk och närmar sig templet, rensar han Faderns hus (Templet) Guds hus, från orättfärdighet och synd. Likt traditionen rensar Jesus sitt och sin faders hus från ”jäst bröd” eller syrat bröd inför det osyrade brödets högtid. Så här står det:

”Jesus gick till templet och drev ut alla som sålde och köpte där. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han sade till dem: ”Det står skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus. Men ni gör det till ett rövarnäste.”
Matteus 21:12-13

Jesus rensar alltså traditionsenligt Guds Hus inför det osyrade brödets högtid. En liknande händelse inträffar troligen några år tidigare. Johannes skriver om en liknande händelse inför Påsken redan i Johannes andra kapitel:

 ”Judarnas påskfest närmade sig, och Jesus gick upp till Jerusalem. I templet stötte han på dem som sålde oxar och får och duvor och dem som satt där och växlade pengar. Han gjorde en piska av repstumpar och drev ut allesammans ur templet med deras får och oxar. Han slog ut växlarnas pengar och välte omkull deras bord, och till dem som sålde duvor sade han: ”Bort med allt det här! Gör inte min faders hus till en saluhall.”
Johannes 2:13-16

Synden ”förstördes” utanför staden/huset

Det syrade brödet brändes därefter utanför huset enligt traditionen. Jesus som bar människors synder på sig, fördes ut utanför stadsporten likt det syrade brödet brändes utanför huset och likt syndoffers kroppar brändes utanför staden. I Hebreerbrevet står det:

”Ty när översteprästen bär in offerdjurens blod i helgedomen som syndoffer bränns kropparna utanför lägret. Därför led också Jesus utanför stadsporten för att med sitt blod rena folket.”
Hebreerbrevet 13:11-12

Synden i form av syrat bröd rensades från huset och bars ut och brändes utanför. Det osyrade brödets högtid handlar alltså om att rena, att rensa från synd i våra liv, ”vårt hus”. Att rensa från synd, att vända om.

Påsken och Det Osyrade Brödets Högtid sammankopplar alltså i rensandet av synden, genom hjärtats omvändelse och utrensande av synden i våra liv och Guds frälsning genom lammets blod och Jesus Kristu död på korset. Genom omvända hjärtan, omskurna hjärtan har vi blivit friköpta från syndens slaveri genom Jesu blod på korset. Högtiderna Påsk och Det Osyrade Brödet hänger samman både tidsmässigt i kalendern men även bildligt.

 Se även avsnittet om: 5. Vårhögtiderna – ”Det Osyrade Brödets Högtid” (Del 2 av 3)

 

Läs mer...

Skapelseveckan

Skapelseveckan

Första kapitlet i bibeln beskriver skapelseveckan. Gud skapade världen på sex dagar. Intressant är att de tre första dagarna förbereder för de tre sista dagarna. De tre första dagarna speglar och reflekterar, de tre sista dagarna. 

Dag 1 till dag 3

De första tre dagarna förbereder för de nästföljande tre dagarna.

Dag 1 – Gud skiljer ljus från mörker

Om första dagen står det:

”Gud sa: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.” 
1 Moseboken 1:3-5

”Gud skilde ljuset från mörkret och skapar dag och natt på första dagen.

Dag 2 – Gud skiljer vatten från vatten, himmel från hav

Om andra dagen står det:

”Gud sade: ”I vattnet skall ett valv bli till, och det skall skilja vatten från vatten.” Och det blev så. Gud gjorde valvet och skilde vattnet under valvet från vattnet ovanför valvet. Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.”
1 Moseboken 1:6-8

 På andra dagen skilde Gud alltså vatten från vatten, Gud skapar hav och himmel.

Dag 3 – Gud skiljer hav från land och skapar grönska, örter, frukter

Om Tredje Dagen står det:

”Gud sa: ”Vattnet under himlen skall samlas till en enda plats, så att land blir synligt.” Och det blev så. Gud kallade det torra landet jord, och vattenmassan kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: ”Jorden skall ge grönska: fröbärande örter och olika arter av fruktträd med frö i sin frukt skall växa på jorden.” Och det blev så. Jorden frambringade grönska: olika arter av fröbärande örter och olika arter av träd med frö i sin frukt. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.”
1 Moseboken 1:9-13

På tredje dagen torrlägger Gud land.  Gud skiljer havet från land och skapade olika träd, växter och fröbärande växter. Detta var de tre första dagarna.

Dag 4 till dag 6

På de följande tre dagarna fullföljer Gud skapelsen för de tre första dagarna. Här ser vi ”en reflektion” av de tre första dagarna.

Dag 4 – Gud skapar sol och måne som skiljer ljus från mörker

Om fjärde dagen står det:

”Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att härska över dagen och det mindre till att härska över natten, och han gjorde stjärnorna. Han satte ljusen på himlavalvet att lysa över jorden, att härska över dag och natt och att skilja ljus från mörker. Och Gud såg att det var gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den fjärde dagen.”
1 Moseboken 1:14-19

Fjärde dagen speglar första dagen då gud skiljer ljus från mörker, och dag och natt skapas. Sol och måne skapas som separerar dagen från natten, och skiljer ljus från mörker.

Dag 5 – Gud fyller himmel och hav med fåglar och vattendjur

Om Femte Dagen står det:

”Gud skapade de stora havsdjuren och alla olika arter av levande varelser som vattnet myllrar och vimlar av och alla olika arter av fåglar. Och Gud såg att det var gott. Gud välsignade dem och sade: ”Var fruktsamma och föröka er och uppfyll sjöar och hav. Och på jorden skall fåglarna föröka sig.”  Det blev kväll och det blev morgon. Det var den femte dagen.”
1 Moseboken 1:21-23

Femte dagen speglar här andra dagen då Gud separerade vatten från vatten och himmel och hav bildades. Gud fyller himlen med fåglar och havet med fiskar och vattenlevande djur.

Dag 6 – Gud fyller med landdjur och människor – Fröbärande örter, Frukt ges som föda

Om Sjätte Dagen står det:

”Gud gjorde de olika arterna av vilda djur, boskap och markens kräldjur. Och Gud såg att det var gott. Gud sade: ”Vi skall göra människor som är vår avbild, lika oss. De skall härska över havets fiskar, himlens fåglar, boskapen, alla vilda djur och alla kräldjur som finns på jorden.”
…..”Gud sade: ”Jag ger er alla fröbärande örter på hela jorden och alla träd med frö i sin frukt; detta skall ni ha att äta. Åt markens djur, åt himlens fåglar och åt dem som krälar på jorden, allt som har liv i sig, ger jag alla gröna örter att äta.” Och det blev så. Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den sjätte dagen.”
1 Moseboken 1:25-26, 29-31

Sjätte dagen speglar här tredje dagen då land skapades, dagen då Gud torrlade land. På sjätte dagen skapades landdjur och människan. Allt skapat på de sex dagarna knyts ihop på sjätte dagen: Människan sätts att härska och förvalta över allt skapat från dag ett till dag sex. Örterna som skapades på tredje dagen ges åt djur och människor som föda.

Dag 7 –  Sabbat, Vilodag

Om Sjunde Dagen, som är sabbaten står det:

”Den sjunde dagen hade Gud fullbordat sitt verk, och han vilade på den sjunde dagen efter allt han hade gjort. Gud välsignade den sjunde dagen och gjorde den till en helig dag, ty på den dagen vilade Gud sedan han utfört sitt skapelseverk.
1 Moseboken 2:2-3

Sjunde dagen är alltså sabbatsdagen, eller vilodagen. Ordet Sabbat eller Shabbat relaterar till ordet Sheba som är ordet för siffran ”Sju”, som kommer av ordet shub, som betyder omvändelse. Sheba är också ordet för ”ed” eller ”förbund”.

Första dagen efter sabbaten anses vara början på något nytt, en ny början. Veckodagarna kan vi därmed sätta i en cirkel som ständigt återkommer och startar på nytt.

 

Läs mer...

Menorah – en skuggbild av Messias

 Menorah – Den sjuarmade ljusstaken

 

I Hebreerbrevet står det:

”Men vad de tjänar är en skuggbild av de himmelska tingen, så som det blev sagt av Gud till Mose då han skulle uppföra tältet: Se till att du gör allting efter den förebild som du har fått se på berget.”
Hebreerbrevet 8:1-5

Föremålen i förbundstältet, som senare skulle hamnade i templet i Jerusalem var skuggbilder av de himmelska tingen. Ett av dessa föremål var den sjuarmade ljusstaken (Menorah). Gud sa till Moses:

”Du skall göra ett lampställ (menôrâ) av rent guld. Det skall göras i hamrat arbete, både foten och stammen. Skålarna, kulorna och blommorna skall göras i ett stycke med lampstället. ”Sex armar skall gå ut från lampstället, tre på den ena sidan och tre på den andra…. Se till att du gör detta efter de förebilder som du har fått se på berget.”
Andra Moseboken 25:31-40

 

Den Sjuarmade Ljusstaken – En reflektion av Messias

Menorah, den sjuarmade ljusstaken har ett centralt ljus där de tre ljusarmarna på vardera sida stöttas av det centrala ljuset. I Wikipedia sammanfattas den sjuarmade ljusstakens symboliska innebörd, enligt judisk tradition:

“De sju lamporna hänvisar till grenarna av mänsklig kunskap, representerade av de sex lamporna som lutar inåt mot och symboliskt styrs av Guds ljus representerat av den centrala lampan. Menoran symboliserar också skapelsen på sju dagar, med mittljuset som representerar sabbaten.”
Menorah, Wikipedia (eng.)

Enligt judisk tradition hävdas alltså att mittljuset symboliserar: Ett: Sabbaten och Två: Guds ljus. Vi har detta i åtanken när vi undersöker vidare i Ordspråksboken där det står:

Ty budet(Mitzva) är en lampa (Niyr) och undervisningen (Torah) ett ljus (Or), och fostrande tillrättavisning är vägen till livet.
Ordspråksboken 6:23 (Hebreiska grundord inom parantes)

Minorah betyder lampställ ser vi i Andra Moseboken ovan. Niyr är ordet för ljushållare/lampa, Or betyder ljus. Or, Nior, MiNior (Minorah)  (Ljus, ljushållare, hållare för ljushållaren) bygger på samma rotord, or (ljus). Ljus och ljushållare relaterar alltså till ljuset.

Budet –Mitzvah– är samma ord som budord. Budordet är lampan enligt Ordspråksboken. Ordet Torah som ibland översätt lagen översätts i Ordspråksboken 6:23 med undervisning och undervisningen anges vara ett ljus eller ljuset. I psaltaren står det något liknande och bygger på samma ämne:

”Ditt ord är en lykta (Niyr) för min fot, ett ljus (Or) på min stig”.
Psaltaren 119:105

Guds Ord som är Torah är en lykta, ett ljus och visar vägen, likt en stig. Sju ljus (lyktor) är representerade i den sjuarmad ljusstaken, Menorah. I Nya Testamentet kan vi läsa att Jesus kopplar ljuset till sig själv när han säger:

”Sedan talade Jesus till dem och sade: ”Jag är världens ljus. Den som följer mig skall inte vandra i mörkret utan ha livets ljus.”
Johannes 8:12

Torah, undervisning och fostran är alltså ”vägen till livet” enligt Ordspråksboken. Jesus säger att han själv är ”vägen och livet”:

”Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet.””
Johannes 14:5-6

Johannes kopplar även ihop Jesus med både ”ordet” vilket är Torah och ”Ljuset” (Or):

”I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det. Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.
Johannes 1:1-8

Vi kan se hur Jesus kopplar till Ordet som är Torah. Vi ser även hur Jesus kopplar till Ljuset. Torah är ljuset och buden är lyktan.

Mittljuset i Ljusstaken – en tjänare

Mittljuset är det ljus som tänds först och kallas “shamash” (vilket är hebreiska för ”hjälpare” eller ”tjänare”). De sex andra ljusen vilar på mittljuset, det tjänande ljuset. Från mittljuset tänds sedan de andra ljusen från höger till vänster. Mittljuset fungerar alltså ljuskälla till de andra ljusen. Även här ser vi en koppling till Jesus som beskrivs som en tjänare i Filipperbrevet:

”Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss….”
Filipperbrevet 2:6-7

Vi har sett att den sjuarmade ljusstaken relaterar till eller speglar messias på ett antal olika sätt. Jesus speglas i mittljuset som är tjänaren, Mittljuset är Guds Ljus, Mittljuset är sabbaten. Ljuset är Torah, undervisningen, ordet, Ljuset är vägen, en stig osv…

Cirkulärt Mönster

Placerar vi ljusen i Menorah, i en cirkel kan vi sätta mittljuset enligt placering på ljusstaken men vi kan även numrera ljusen efter hur ljusen tänds. I ett cirkulärt förlopp tänds mittljuset först men även sist om vi addera flera tändningsmönster efter varandra….

Det centrala ljuset som är Guds ljus, kopplas till Sabbaten, Guds vilodag och Shavout, pingsten, dagen för Guds Ord och Guds Ande. Allt speglar Jesus som är” tjänaren”, Ordet, undervisning och ljuset. De tre skuggbilderna visar Guds mönster och pekar direkt på Jesus Kristus och verkligheten i Guds försoningsplan med människan. Mönstret pekar på det som varit men även det som skall komma, det förberedande men även fullbordan.

Jag är A och O, säger Herren Gud, han som är och som var och som kommer, allhärskaren.
Uppenbarelseboken 1:8

Vi ser att “Guds ljus”, sabbaten, mittljuset, är representerat:

  • i början
  • i mitten och 
  • i slutet.

 Herren är allsmäktig, “Alfa och omega” , början och slutet och allt däremellan.

Shalom, Amen

 

Läs mer...

Guds Högtider – Avskilda Genrep För Kommande Event

Guds Högtider – Heliga Sammankomster

Gud beskriver för Moses sju högtider som nedtecknades i Torah (Mosebökerna) och hur de skall firas. Högtiderna benämns som Guds högtider: 

”Herren talade till Mose: Säg till israeliterna: Herrens högtider som ni skall utlysa som heliga sammankomster, mina högtider.”
3 Moseboken 23:1-2

Högtiderna är alltså herrens högtider men benämns ofta som judiska då det är judisk tradition att följa dessa högtider. 

”Högtiderna är Guds Högtider” 

Miqrai Kodesh – Heliga Sammankomster

”Heliga Sammankomster” i 3 Moseboken 23:1-2 (ovan) kommer av hebreiskan: ”Miqrai Kodesh”. Ordet ”Kodesh” översätts Helig men betyder snarare att avskilja, att separera, att avskilja för ett specifikt ändamål. Ordet ”Miqra” översätts sammankomster och är ett ord som betyder, att samla, att repetera, som ett genrep inför något som skall hända. 

”Miqrai Kodesh” är alltså något som Gud avskilt för genrep, för Guds sammankomst med människan. Guds högtider är alltså genrep för något som skall komma, men då vissa händelser redan har skett på dessa högtider är de även en påminnelse för något som varit. Högtiderna är kopplade till Guds försoningsplan för skapelsen, vilket gör Guds Kalender avgörande för vår förståelse för Guds tidstecknen.

 ”Högtiderna är en påminnelse för något som varit och skall komma”

Moed – Högtider

Det hebreiska ordet Moed (מוֹעֵד) översätts högtid och stavas med bokstäverna Mem(מ), Ayin (ע), och Dalet(ד): 

Bokstaven Ayin (ע)

Bokstaven Ayin (ע) betyder öga, och skrevs antikt med en symbol för ett öga:


  
Ett öga kan symbolisera att se och förstå.

Läs mer om: 16. Ayin- ע – Öga – Att se, titta, förstå, veta

 

Bokstaven Dalet(ד)

Bokstaven Dalet betyder dörr och skrevs antikt som en symbol som likande en hängande tältdörr:

     

En dörr symboliserar en passage, en öppning, en dörr som leder in i något nytt.

Läs mer om: 4. Dalet – ד – Dörr, Passage, Öppning

 

Aed (עֵד)- Ett vittne

Tillsammans bildar bokstäverna Ayin och Dalet, ordbilden ”att Se Dörren”, att ”se en öppning som leder till något nytt”, ”att se en koppling mellan A och B”.

Ayin och Dalet bildar ordet: עֵד -aed översätts vanligen ”Vittne”.

 

Bokstaven Mem(מ)

Bokstaven Mem(מ) betyder vatten, levande vatten. Den antika symbolen för bokstaven Mem(מ) var vattenvågor:

Strömmande vatten är livfullt, och rör sig fram med kraft. Bokstaven mem framför ett ord ger liv till ordet. Mem som ett prefix betyder ”ifrån”.

Ordbilden för Moed blir alltså “från att se dörren” ,”att leda till insikten till något nytt”, ”från ett vittne”. Högtiderna, haMoeDim (Moed i plural och bestämd form) visar nya insikter som leder till något nytt. 

 Läs mer om: 13. Mem- מ – Vatten- Levande Vatten, Kaos, Mäktig, Blod

(Notera att Moed även kan stavas med ytterligare en bokstav: Vav och har betydelsen ”och”, ”addera” vilket inte påverkar ordbilden märkbart)

Högtiderna, HaMoeDim, är alltså avsedda för specifika avgörande händelser i Guds försoningsplan med människan. Ordbilden för Moed visar att Högtiderna ”vittnar” om signifikanta händelser som har skett och kommer att ske. Uttåget ur Egypten och Jesu död på korset och uppståndelse är exempel på avgörande händelser för både kristendomen och Judendomen som vittnar om Guds utstakade försoningsplan. Gud iscensatte dessa händelser med exakt precision på en av Guds Högtider, Pesach (Påsk).

 ”Högtiderna vittnar om Guds försoningsplan”

 

Högtiderna – Förenar människan med Gud

 

Högtiderna kallas sabbater och om Sabbaterna säger Gud:

Herren sade till Mose: Tala till israeliterna och säg: ”Mina sabbater måste ni hålla, ty sabbaten är ett tecken som förenar mig och er, genom alla släktled, för att ni skall veta att det är jag, Herren, som helgar er. Ni skall hålla sabbaten, den skall vara helig för er.
2 Moseboken 31:12-14

Sabbaterna, Guds Högtider,  förenar människan med Gud och pekar som ett tecken på att Gud är herre och är den som avskiljer oss, helgar oss. Exempelvis pekar påsken på Guds försoningsplan med människan där Jesus kristus offrade sitt liv ” för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv” (Johannes 3:16).

 Sju Högtider

Moseböckerna talar om sju högtider som är Guds högtider. Dessa är:

  1. Påsken – Pesach
  2. Det osyrade brödets högtid – Matza
  3. Förstlingsfrukten – Yom Reshit
  4. Veckohögtiden / Pingsten – Shavout
  5. Nyårshögtiden – Yom Teruach / Rosh Hashana
  6. Försoningsdagen – Yom Kippur
  7. Lövhyddohögtiden – Succot

 

Läs mer om : Månad – Enligt Bibeln

Läs mer...

Ett Dygn – Enligt Bibeln

Ett Dygn – 2 Delar

Dygnet delas in i två delar i skapelseberättelsen:

“Gud såg att ljuset var gott, och han skilde ljuset från mörkret. Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.”
Första Moseboken 1:4-5

 

Två Delar:

  1.  Mörka delen – Natten – Startar vid solnedgång och slutar med soluppgång
  2.  Ljusa delen – Dagen – Startar med soluppgång och slutar med solnedgång

Del 1: Natten

Enligt traditionen startar natten och det bibliska dygnet när tre stjärnor ses på himlen. Natten var indelad i tre delar och detta var när vaktposterna avlöste varandra. Nattens vaktposter delades in i ”början”, ”mitten”, och ”morgonpasset”. Följande bibelverser talar om dessa tre nattposter:

 ”Stig upp om natten och ropa vid början av varje vakt, töm ut ditt hjärta som vatten, öppna dig inför Herren.”
Klagovisorna 2:19

”Gideon och hans hundra man nådde utkanten av lägret i början av mellersta nattväkten, efter vaktavlösningen. De stötte i hornen och slog sönder krukorna de hade med sig.”
Domarboken 7:19

Dagen därpå delade Saul upp folket i tre avdelningar, och i morgonväkten bröt de in i lägret. När dagen blev som hetast var ammoniterna slagna.
Första Samuelsboken 11:11

 ”Dygnet startar när tre stjärnor ses på himlen. ”

Vid tiden för Jesus och när Romarriket erövrat Israel hade nattens vaktposter istället blivit indelade i fyra delar, vilket vi kan se i Matteus evangelium:

 Vid fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående på sjön.
Matteus 14:25

Första delen av dygnet, natten, avslutades när solen blev synlig, soluppgången.

Del 2: Dagen

När solen blir synlig startar andra delen av dygnet, dagen. Detta förenklas i vissa bibelöversättningar till kl sex på morgonen, men som vi vet varierar tiden för soluppgången över året. Likadant varierar tiden för solnedgången över året. För att bättre förstå bör vi istället tänka oss att vi inte har någon klocka alls där solen istället är vår klocka.

Solens synliga förlopp delas in i tolv lika delar. Soluppgången räknades som första timmen och när solen nått halvvägs upp markerade det den 3:e timmen. När solen stod som högst, var det den 6:e timmen. När solen var halvvägs ner var det följaktligen 9:e timmen och solnedgången var 12:e och sista timmen på dagen och dygnet. 

 ”Dagen delas i 12 lika delar”

I liknelsen om ”Vingårdsarbetarnas Lön” i Matteus kan vi se Jesus använda denna tidsindelningen:

 Vid tredje timmen gick han ut igen och fick se några andra stå sysslolösa på torget.Till dem sade han: ’Gå bort till vingården, ni också. Jag skall ge er skäligt betalt.’ Och de gav sig dit. Sedan gick han ut vid sjätte timmen och vid nionde och gjorde likadant. Vid elfte timmen gick han ut igen.
Matteus 20:3-6

Solnedgång och 12:e timmen avslutar dagen och dygnet. Nästföljande dygn påbörjas när tre stjärnor visar sig på himlen.

Läs mer...

Vecka – Enligt Bibeln

En Vecka

Veckan delas i sju dagar /dygn enligt första kapitlet i Bibeln, skapelseveckan. De hebreiska dagarna har inga namn utan anges som första dagen, andra dagen, tredje dagen, fjärde dagen, femte dagen och sjätte dagen, sista och sjunde dagen kallas sabbaten: 

  1. Yom Rishon (ראשון), Första Dagen (Söndagen)
  2.  Yom Sheini ( שני), Andra Dagen (Måndagen)
  3. Yom Shlishi (שלישי) Tredje Dagen (Tisdagen)
  4. Yom R’vi’i (רביעי), Fjärde Dagen (Onsdagen)
  5. Yom Chamishi ( חמישי) Femte Dagen (Torsdagen)
  6. Yom Shishi (שישי), Sjätte Dagen (Fredagen)
  7. Yom Shabat (שבת), Sjunde Dagen, Sabbatsdagen, (Lördagen)

Sabbat

Sista dagen, sjunde dagen (Yom Shebat) är vilodagen, sabbaten. I Hesekiel talar Gud om sabbaten och säger följande:

Jag förde dem ut ur Egypten, ut i öknen. Jag gav dem mina bud och lärde dem mina stadgar, den som håller dem får leva. Dessutom gav jag dem mina sabbater till ett tecken som förenar mig och dem, för att de skall inse att det är jag, Herren, som helgar dem.
Hesekiel 20:10-12

Sabbaten är upprättad av Gud som ett tecken som förenar människan och Gud. Till Sabbaten räknas inte endast sista dagen i veckan utan även Guds Högtider. Sabbaten är en dag för vila och inget arbete utförs. Sabbaten är till för människans vila och försoning med Gud. Jesus förklarar: 

En sabbat tog han vägen genom sädesfälten, och lärjungarna började rycka av ax medan de gick. Då sade fariseerna till honom: ”Varför gör de sådant på sabbaten som inte är tillåtet?”. Han svarade: ”Har ni aldrig läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga och inte hade något att äta?. Han gick in i Guds hus — det var när Evjatar var överstepräst — och åt upp skådebröden, som inga andra än prästerna får äta, och gav också dem som var med honom.” Och Jesus sade till dem: ”Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten. Alltså är Människosonen herre också över sabbaten.”
Mark 2:23-28

Sabbaten är till för människans bästa och är inte ämnad för ”lagiskhet”. Gud värnar om livet och sabbaten är till för upprättande av livet. Människans vila och omvändelse till Gud ger liv. När lärjungarna rycker ax för att äta för mat, görs det för nödvändig energi som ger liv. Det handlar inte om respektlösthet för sabbaten utan respekten för livet.

Läs mer...

Månad – Enligt Bibeln

Bibliska Månader

Året delas in i tolv månader, där månadens längd bestäms av månens faser. Vi delar in månaden i fyra delar, i fyra månkvarter, eller fyra veckor. Genom att titta på månen kan vi se var vi är i månaden. Första dagen i månaden inleds med en tunn ljusstrimma visar sig till höger på månen. Vi  kallar detta ”nymåne”.

(Notera: Nymåne definieras egentligen till strax före ljusstrimman blir synlig men för enkelheten skull kallar vi första synliga ljsstrimman för nymåne). 

Månadens faser är:

Nymåne:

Första Kvarteret – Första Månkvarten– Högra halvmånen visar en vecka in i månaden, slutet på första månkvarten:

Andra Kvarteret – Andra Månkvarten – Fram till fullmåne som visar mitten av månaden och slutet av andra veckan och 2:a månkvarten:

Tredje Kvarteret – Tredje Månkvarten – Fram till att vänstra halvmånen visar tredje veckans slut och avslutar 3:e månkvarten:

Fjärde Kvarteret – Fjärde Månkvarten – Månaden avslutas med att månens reflektion försvinner till vänster, och avslutar 4:e månkvarten:

 

Rosh Chodesh

Första dagen i varje ny månad firas med Rosh Chodesh, som räknas som en mindre högtid, och en början på något nytt.

Två Vittnen

Starten på månaden fastställdes med att två trovärdiga vittnen som vittnade om en synlig nymåne när första ljusstrimman blev synlig till höger av månen. Fastställandet av månadens start var viktigt främst vid Rosh Hashana och starten på det nya året. Rosh Hashanah, Nyåret, sammanfaller med Guds Högtid, Yom Teruah. Yom Teruah, trumpet-högtiden är den enda av Guds högtid som inleds med nymåne, och det var viktigt att veta när högtiden började. När två tillförlitliga vittnen utsedda av prästerna i Jerusalem hade vittnat om en synlig nymåne blåste man i Shofarerna (trumpet-hornen) som en start på det nya året och Yom Teruah. Detta avgjorde även vilken dag den stora fastedagen, Yom Kippur, skulle infalla, tio dagar in i månaden Tishri. 

Flera av Guds högtider firas i mitten av månaden, den 14:e/15:e, då det är fullmåne. Fullmåne representerar en fullbordan. Både Pesach,som vi kallar påsk och Succot som är lövhyddohögtiden, infaller alltid vid fullmåne.  

Läs mer om: Guds Högtider – Avskilda Genrep För Kommande Event

 

Bibliska Månader:

Månad
(Religiös)		Månad
(Civil)		Bibliska NamnNamn Före BabylonStora Bibliska Högtider
(Dag)		Hebreisk Namn
(Dag)		Infaller
1 (nyår religiösa året)7NissanAbib14. Påsk/Pesach
15-21 Det osyrade brödets högtid		14. Pesach
15-21 Chag Hagmotzi
16-17 Yom Habikkurim		Mars- April
28Iyar (Iyyar)Ziv  April- Maj
39Sivan Pingstdagen6-7. ShavoutMaj- Juni
410Tammuz   Juni- Juli
511Av   Juli-Augusti
612Elul   Augusti-September
71(Nyår)Tishri 1. Nyår (Civila kalendern)
10. Försoningsdagen
14-21. Lövhyddofesten (plus 22. Åttonde samlingsdagen)

1. Yom Teruah / Rosh Hashana
10. Yom Kippur
15-21. Lövhyddofesten
(plus 22. Shemini Atzeret)

September-Oktober
82Cheshvan (Heshvan)Bul  Oktober-November
93Kislev (Chislev)   November-December
104Tevet (Tebeth)   December-Januari
115Shevat (Shebat)   Januari-Februari
(13) Adar I (leap years only)   Februari- Mars
126Adar   Februari- Mars

 

Läs mer...